Det är möjligt att hålla vissa sorters akvarium helt utan filter, så länge man har en välfungerande biologisk filtrering och byter vatten regelbundet. De allra flesta akvarister väljer dock att också använda någon form av mekanisk filtrering i sina akvarier. Man kan även kombinera med kemisk filtrering, och om du vill öka den biologiska filtreringen i ditt akvarium finns det flera bra metoder. Bland de nyaste former av filtrering hittar vi bland annat proteinskummare (vanliga i saltvattensakvarier) och filter som använder UV-ljus.
Det finns många olika sätt att dela in filter. Ibland delar man in dem efter funktion, och pratar om mekaniska filter, kemiska filter och biologiska filter. Andra gånger delas de istället in baserat på var de placeras. Då används ofta termer som innerfilter, ytterfilter och bottenfilter.

Det är vanligt att ett filter kan utföra flera olika sorters filtrering. Ett mekaniskt filter kan t ex innehålla svamp som filtermaterial. Efter en tid i akvariet blir ofta denna svamp bostad för bakterier som utför biologisk filtrering. Bakterierna trivs bra i filtret eftersom de ständigt tillförs en strid ström av näringsrikt vatten. Om man tillsätter aktivt kol till ett sådant mekaniskt filter har man tre filtertyper i ett: mekanisk, biologisk och kemisk.

Innerfilter

Som namnet anger är innerfilter placerade inuti akvariet. De tar upp plats i akvariet och många ser ganska fula ut, men å andra sidan slipper man ha ett filter stående utanför akvariet och pumpa vatten fram och tillbaka. De allra flesta nybörjare använder sig av ett hörnfilter som placeras inuti akvariet. De är lätta att installera och du kan få tag på förhållandevis billiga modeller.

Ett enkelt hörnfilter brukar bestå av en plastbehållare som innehåller någon form av filtermedium, t ex skumgummi. En pump suger in vatten i behållaren och pressar det genom filtermediet. Pumpen gör även att syrehalten i vattnet ökar, vilket i sin tur hjälper till att hålla vattenkvalitén uppe.

Stora partiklar, t ex överbliven mat, fastnar i filtermediet och kan enkelt tas bort från akvariet när du rengör filtermediet. Förhoppningsvis koloniseras filtermediet efter hand av bakterier som utför biologisk filtrering. Filtermediet måste rengöras regelbundet, men det är viktigt att inte döda bakterierna som lever i det. Använd aldrig någon form av rengöringsmedel. Varmt vatten och riktigt kallt vatten ska också helst undvikas, försök hålla dig nära den temperatur du har i akvariet eftersom det är vad bakterierna är vana vid. Om du vill byta till nytt filtermedium bör du inte byta ut hela på en gång. Låt en bit av det gamla vara kvar, så att bakterier från det kan börja kolonisera det nya.

Som nämnts ovan tar innerfilter upp plats, kan se ganska fula ut och måste rengöras regelbundet. Ett annat problem som irriterar vissa akvarister är att de låter. Exakt hur mycket de låter varierar från filter till filter, och man brukar ju också ha olika tolerans för ljud i olika delar av sitt hem. Vill du ha ditt akvarium i sovrummet och vet med dig att du störs lätt kan det kanske vara värt att investera i ett tystare filter. Fördelarna är att bland annat att man kan få tag på billiga filter som är lätta att sköta och installera.

Svampfilter

Svampfilter är en typ av innerfilter som ibland används i yngelakvarium. En svamp kopplas till en pump och vatten pressas genom svampen, precis som i ett vanligt hörnfilter. Skillnaden är dock att i ett vanligt hörnfilter är ofta öppningen så stor att yngel riskerar att sugas in. Svampfilter går att få med mycket små porer för att förhindra olyckor. Vissa svampfilter är delade och består av två svampar, så att man alltid ska kunna lämna kvar en bakteriefylld svamp när man tvättar den andra svampen eller byter den mot en ny. Tvådelade filter gör det också lätt för dig att sätta upp ett nytt yngelakvarium, eftersom du kan använda en bakteriefylld svamp från ett redan etablerat yngelakvarium. (Tänk på att detta även kan överföra sjukdomar.)

Ytterfilter

Ytterfilter används ofta för stora akvarium eftersom de kan åstadkomma mycket effektiv filtrering. De är populära bland akvarister som håller fiskar som producerar mycket avfall, t ex storätare eller arter som spiller mycket när de äter. Ett ytterfilter kan placeras på golvet intill akvariet eller hängas på kanten (beroende på storlek och design). Ytterfilter tar upp plats utanför akvariet och ser inte direkt vackra ut. Det är vanligt att man löser problemet genom att dölja ytterfiltret inuti en akvariemöbel. Tänk på att ytterfilter måste rengöras regelbundet, det måste alltså vara lätt att komma åt det. Det existerar flera olika typer av ytterfilter, men ofta fungerar ytterfilter genom att vatten pumpas från akvariet och pressas genom ett filtermedium i ytterfiltret. Om man vill öka den biologiska filtreringen i sitt ytterfilter kan man t ex skaffa ett så kallat wet/dry wheel (vår/torr hjul).

Bottenfilter

Bottenfilter fungerar genom att en eller flera pumpar pressar vatten genom bottensubstratet. Bottensubstratet fångar skräp och tar därigenom bort det från vattnet. Substratet koloniseras efter hand av bakterier och bottenfiltret börjar du utföra biologisk filtrering vid sidan av den mekaniska. Vissa akvarister älskar bottenfilter medan andra har mycket dåliga erfarenheter av dem. Det förekommer en hel del diskussioner i akvarievärlden om fördelarna och nackdelarna med bottenfilter, och det är en bra idé att läsa mer än en artikel innan du börjar använda bottenfilter i ditt akvarium.

Om du vill arrangera ett bottenfilter kommer du behöva någon form av pump och gott om bottensubstrat. För att öka effektiviteten hos ett bottenfilter brukar man placera det ovanpå en perforerad platta. Det är vanligt att man använder en så kallad powerhead, en mycket stark pump, för att se till att cirkulationen verkligen fungerar i bottenfiltret. Det är dock viktigt att inte pressa igenom vattnet för fort, eftersom det rör upp substratet och försämrar filtreringen.

Bottenfilter används oftast i sötvattensakvarium. Det går att använda dem i saltvatten också, men bara om man nöjer sig med att hålla en liten mängd tåliga fiskar och avstår från känsligare organismer som koraller och anemoner.

Att rengöra ett bottenfilter är lite knepigt, eftersom man inte kan plocka ut substratet och skölja av det varje gång det blir smutsigt. Om man får problem med sitt bottenfilter beror det ofta på att för mycket skräp samlats i det och nu hindrar vattenflödet. Använd en hävert för att rengöra gruset.

Man kan minska risken för blockeringen av bottenfiltret genom att sätta en svamp vid pumpens vattenintag. Svampen måste rengöras regelbundet, eftersom för mycket skräp i den kommer försämra insugningsförmågan. Man kan också minska risken för blockering av bottenfiltret genom att använda sig av ”Reverse-Flow Undergravel filtration”, där en powerhead används för att pressa vatten upp genom substratet.

Sand i bottenfilter

Bottenfilter brukar bestå av grus, men det går även att använda sand. Eftersom sandpartiklar är mycket mindre, blir den totala ytan mycket större. (1 dm³ sand innehåller många fler partiklar än 1 dm³ grus, alltså blir det mer yta om man räknar samman ytan på varje partikel.) De bakterier som utför biologisk filtrering lever på ytan av grus och sand, och med sand får de alltså en mycket större yta att kolonisera. Sand blir mer kompakt än grus, och det behövs starkare pumpar. Bottenfilter som använder sig av sand brukar tumla runt vattnet tämligen kraftfullt för att öka syresättningen. Det starka vattenflödet minskar också risken för blockering av filtret.

Proteinskummare

Proteinskummaren är ett sorts innerfilter, eftersom det placeras inuti akvariet. Det skiljer sig dock mycket från de vanliga innerfiltren när det gäller funktionen. Kräver saltvatten och högt pH-värde för att fungera bra, och är därför mycket ovanligt i sötvattensakvarium. Inom saltvattenshobbyn är proteinskummarna däremot mycket populära och en av anledningarna till att allt fler klarar av att hålla saltvattensakvarium.

En proteinskummare bildar en massa små bubblor som leds upp genom ett vattenfyllt rör. Organiska molekyler binder sig till luftbubblornas yta och när bubblorna stiger uppåt, följer de organiska molekylerna med. När luftbubblorna spricker vid vattenytan lämnas det organiska avfallet av i en särskild behållare som måste tömmas regelbundet.

En proteinskummare klarar av att ta bort organiska molekyler redan innan de börjat brytas ned och är därför ett mycket bra tillskott till ett saltvattensakvarium. Saltvattensarter är ofta mycket känsliga mot organiskt avfall eftersom havet spär ut avfall till så långa koncentrationer.

Wet/Dry filter

Den här sortens filter kallas även för trickle filter eller dropfilter. Ett exempel på ett wet/dry filter är wet/dry wheel (våt/torr hjulet). Ett wet/dry filter skapar kraftfull biologisk filtrering genom att låta vatten droppa ned över ett filtermedium som inte befinner sig nedsänkt i vatten. Eftersom det finns gott om syre, trivs bakterierna och kan utföra effektiv biologisk filtrering. Wet/dry filter är vanligast i saltvattenakvarium men kan användas i sötvatten också.

Man måste rengöra filtermediet regelbundet i ett wet/dry filter. Det är vanligt att man låter vattnet passera genom ett annat filter först, t ex ett mekaniskt filter eller en proteinskummare innan det når wet/dry filtret. Om du har ett wet/dry wheel är det viktigt att hålla det under uppsikt, eftersom de kan fastna i ett läge och sluta snurra.